Hej - igen!
Det är många gånger som jag tänkt, i samband med att jag läst andras bloggar, att "nog skulle jag också kunna blogga" och ungefär lika många gånger som jag funderat över det har jag också skaffat mig en blogg. Det har sorgligt nog alltid slutat på samma sätt; jag skaffar en blogg för att sen tröttna och inse att man faktiskt måste skriva blogginlägg för att ens ha en blogg värd att läsa.
Men nu sitter jag alltså här igen. Främst för att detta är ett ganska smidigt (men åh så makligt) sätt att kommunicera hem till familjen från Stockholm, som på söndag kommer bli mitt hem, men också för att jag ska ha en liten trygghet i att, vid ensamma stunder, kunna slänga ur sig några rader i brist på vettigare göromål. Visst inser väl jag också att jag aldrig kommer bli någon Blondinbella för då lär jag blogga i en himlans massa timmar men en bit i den riktningen kan jag nog försöka åstadkomma - iallafall för ett tag.
