ANNA SKRIVER HEM

Jag vill påstå att jag har en väldigt god förmåga att prata och förstå det engelska språket men när det väl kommer till momentet att nån oanat frågar mig något på engelska och jag förväntas svara så slår det alldeles för ofta slint i huvudet. Tidigare idag på T-centralen kom en engelsman fram till mig för att be mig förklara hur han kommer till själva Centralen och där står jag handfallen och bara stirrar på den stackars mannen som inte verkar förstå vad i frågan jag blev så ställd för.

"Excuse me, how do I get to the Centralstation?", frågar han mig igen. "You go up", svarade jag på något knackig engelska samtidigt som jag gestikulerar med armarna för att försöka förtydliga mitt tvetydiga svar. Han kollade osäkert på mig men svarar efter en stund "OK, thank you" och går sedan sin väg. Jag tvivlar starkt på att jag hjälpte den stackars mannen särskilt mycket för när jag senare vänder mig om för att se vart han tog vägen så har han gått fram till en äldre man. Troligtvis för att fråga om hjälp hur han kommer till Centralstationen...